I samtal med Brasvärmeinteriör
För många väcker ordet vedspis bilder av äldre hus, tunga gjutjärnsspisar och kök från en annan tid. Men vedeldad matlagning håller på att hitta tillbaka till hemmet i en betydligt modernare form. Björn Johansson Thor på Brasvärmeinteriör ser hur utbudet har breddats. Vid sidan av den traditionella braskaminen finns i dag moderna vedspisar där samma eld kan användas för att värma huset, koka på spisen och laga mat i ugnen.
– I Sverige är vi vana vid de gamla vedspisarna i gjutjärn. I dag finns samma grundidé i moderna utföranden som kan passa in även i ett nyare kök, säger Björn.
Ett exempel på hur den klassiska vedspisen har fått en modernare form är Verona från La Nordica. Principen är samtidigt välbekant. Veden ger värmen, medan spisytan och ugnen gör det möjligt att använda samma eld till matlagningen. På så sätt kan en teknik som många förknippar med äldre kök få en funktion även i dagens hem.
– Man behöver inte laga mat varje gång man eldar. Ibland använder man den bara för värmens skull. Vill man laga mat finns möjligheten redan där.
Att laga mat med ved är förstås inte lika exakt som att trycka på en knapp och välja en temperatur. Det är också en del av skillnaden. Värmen kommer från elden och matlagningen behöver anpassas därefter. På den stora spisytan finns plats för flera kärl och samtidigt kan maten tillagas i ugnen. För Björn är långkok ett tydligt exempel på vad som passar bra.
– Det blir ett annat sätt att laga mat. En gryta kan få stå länge och puttra medan man ändå eldar. Har man en större yta kan man dessutom laga mat till flera personer samtidigt.
Det gamla sättet att använda elden får på så vis en ny plats i vardagen. Inte som en ersättare för induktionshällen eller den elektriska ugnen, utan som ytterligare en möjlighet i köket.
– För mig hade det varit en dröm att ha en vedeldad spis för matlagning. Jag tycker om hela sättet att använda värmen.
För den som börjar fundera på en eldstad tycker Björn att det finns en viktigare fråga än vilken modell som ser bäst ut.
Vad ska den faktiskt användas till?
När en kund kommer med ett tomt blad börjar han därför med huset. Är det ett nybygge eller ett befintligt hem? Hur ser planlösningen ut? Är huvudsyftet uppvärmning, matlagning eller en eldstad som får en större arkitektonisk roll?
– Man måste börja med att fråga vad personen har tänkt sig. Det kan vara en enklare braskamin för värme och trivsel, en eldstad där man också vill kunna laga mat eller en större lösning med mycket glas som blir en del av rummet.
Även vardagsvanorna spelar in. Den som vill laga mat med ved har andra behov än den som framför allt vill komplettera husets uppvärmning. Först därefter blir det relevant att börja titta på själva eldstaden.
Nästa fråga är var elden ska finnas. Björn tycker att placeringen ofta får för lite uppmärksamhet. En genomtänkt eldstad handlar inte bara om själva kaminen. Rummets proportioner, materialen omkring den och från vilka platser elden kan ses påverkar helheten.
– Elden ska kunna upplevas. Placerar man eldstaden undanskymt tappar man mycket. Rätt placering tillsammans med rätt material gör stor skillnad.
Det blir särskilt intressant i dagens öppna planlösningar. Kök, matplats och vardagsrum flyter ofta ihop, vilket gör att en centralt placerad eldstad kan upplevas från flera delar av bostaden. Så ser Björns eget hem ut.
– I vardagsrummet har jag en eldstad som går att se från flera håll. Köket ligger separat, men när det blir dags att bygga om är önskan att även få in en vedspis där. Det hade varit fantastiskt att kunna använda elden också till matlagningen.
För den som bygger nytt finns därför goda skäl att tänka på eldstaden tidigt. Placeringen påverkar inte bara uppvärmningen utan också hur rummen kan möbleras och användas.
En annan fråga har börjat dyka upp allt oftare i samtalen med kunder. Värmelagring. I stället för att all värme ska spridas direkt medan elden brinner kan delar av den lagras i material med hög massa. Materialet värms upp under eldningen och fortsätter sedan att avge värme även efteråt.
– Fler efterfrågar det. Man värmer upp en massa under en period och sedan fortsätter den att avge värme, ungefär som ett element, förklarar Björn.
Det förändrar också hur man kan tänka kring eldningen. Målet behöver inte vara att hålla en brasa igång under hela kvällen. En del av energin kan i stället tas tillvara och fortsätta bidra till rumstemperaturen efter att elden har falnat.
Det finns ytterligare en egenskap hos den gamla vedspisen som har blivit aktuell i ett modernt samhälle. Den behöver inte elektricitet för att skapa värmen som används till matlagningen. I ett vanligt kök är nästan allt beroende av ström. Häll och ugn slutar fungera samtidigt vid ett längre strömavbrott. Med en vedeldad spis finns fortfarande möjligheten att värma både mat och vatten.
– Man vet att man kan laga mat även om strömmen försvinner. Jag tror att den typen av funktion har blivit mer intressant för många, säger Björn.
Han ser en bred målgrupp framför sig. Det kan vara människor på landsbygden som redan är vana vid tillfälliga strömavbrott, men lika gärna villaägare i mer urbana områden eller personer som står inför en större renovering och vill bygga in fler funktioner från början. För Björn själv skulle valet vara enkelt om han fick rita ett nytt hem helt efter egna önskemål. Kök och vardagsrum skulle få mötas i ett stort rum, med elden placerad mitt i vardagen. Och bredvid den vanliga köksutrustningen skulle vedspisen få en självklar uppgift.
– Jag hade absolut velat kunna laga mat med ved. Har man ändå elden och värmen där är det fantastiskt att också kunna använda den i köket.
