I samtal med BAOBAB Snickeri – Reportage
Det finns hem som är perfekt renoverade men samtidigt märkligt själlösa. Där varje yta är korrekt, varje linje exakt, men där ingenting riktigt känns levande.Sedan finns det miljöer där materialen verkar bära på minnen, där ljuset faller mjukt över trä som fått åldras värdigt, där små märken och skiftningar snarare förstärker känslan än döljs. Det är just i det mötet mellan precision och personlighet som BAOBAB Snickeri har hittat sitt uttryck.
I en verkstad i Göteborg möter vi grundaren av BAOBAB Snickeri. Han är utbildad arkitekt, men talar om trä på ett sätt som snarare påminner om hur konstnärer beskriver färg eller musiker talar om ton.
– För mig handlar design om relationen mellan människa, rum och material, berättar han. Ljuset, proportionerna och känslan måste samverka.
Det märks snabbt att företaget inte fungerar som ett traditionellt snickeri. Här tillverkas inte bara möbler och kök, här skapas rumsliga idéer där arkitektur, hantverk och natur vävs samman till något personligt.
Michele beskriver arbetsprocessen som en dialog snarare än en beställning.
– Kunden kommer ofta med en tanke eller en känsla, sedan börjar vi rita direkt tillsammans.
I verkstaden formas specialdesignade möbler, köksinredningar, belysningsdetaljer och hela interiöra koncept där varje detalj anpassas efter platsen och människorna som ska leva där. Till skillnad från mycket av dagens standardiserade inredning bygger BAOBAB nästan alltid i massiva material.
– Vi försöker arbeta med massivt trä så mycket det går, materialet lever vidare över tid och får en helt annan närvaro.
Det är just ordet närvaro som bäst beskriver känslan i deras projekt för här handlar design inte om att imponera för stunden, utan om att skapa något som åldras vackert tillsammans med huset.
En av de mest fascinerande detaljerna i företagets arbete är sättet hur de använder träets yta som berättande element. De fräser in mönster, former och texter direkt i panelerna. I vissa projekt har kunder till och med valt att låta dikter bli en permanent del av inredningen.
– Det ger en oslagbar personlig känsla, säger Michele. Något som verkligen tillhör platsen och människorna där.
Resultatet blir långt ifrån massproducerad design utan snarare interiörer där hantverket bär spår av både människan och tiden. När träpanelerna väl behandlats och fått leva några år förändras de gradvis.
– Då börjar texturen och patinan komma fram på riktigt, jag tycker om när material åldras värdigt.
Det är en filosofi som går på tvärs mot mycket av dagens slit-och-släng-kultur. Här ses inte åldrande som något negativt, utan som en del av skönheten.
Samma synsätt återkommer när de arbetar med restaureringar. Vid köksrenoveringar väljer de ofta att behålla de befintliga stommarna istället för att riva ut allt och börja om från början.
– Det är bättre både för miljön och för kundens ekonomi, berättar de.
Men det handlar också om något mer subtilt: att bevara känslan och historien i ett hem. Företaget arbetar även med restaurering av äldre fönster, där ambitionen inte är att göra allt fabriksperfekt.
– Om det finns små skador försöker vi inte gömma dem helt, vi omarbetar istället så att man fortfarande kan känna tidens närvaro.
Det är ett ovanligt sätt att se på exklusivitet idag. Här handlar lyx inte om perfekta och opersonliga ytor, utan om material med karaktär, hantverk med själ och rum som får leva.
I en tid där mycket inredning blivit snabb konsumtion framstår snickeriet nästan som ett motstånd mot det tillfälliga. Här finns en tydlig respekt för materialens livslängd, för hantverket och för den långsamma processen bakom något genuint välgjort. Kanske är det också därför företagets projekt väcker så stark nyfikenhet hos människor som söker något mer än bara ännu ett exklusivt kök eller en designmöbel.
För i slutändan verkar företaget inte främst skapa produkter. Han skapar istället miljöer där människor kan känna sig hemma på riktigt, inte bara idag, utan långt in i framtiden.
